För första gången någonsin ser jag framemot november månad. Gillar inte månaden i sig, mörk och kall och ändå inte tillräckligt kall för att snön skall komma och hållas kvar och lysa upp mörkret lite. Men nu ser jag framemot november, endast för att då är det ännu närmre december. December ser jag framemot av två orsaker, för det första lugnar sig studierna betydligt då och då hinner man äntligen börja satsa och fundera lite på vad man gör, kanske börja fundera på biämnen och ta itu med dem, samt övriga kurser som måste skötas vid något skede. Nu hinner man inte göra mycket, snabbt fixa ihop inlämningsuppgifterna för att sedan ta itu med nästa, utan att riktigt hinna fundera igenom dem. Den andra orsaken varför jag ser framemot december är för att jag förhoppningsvis får hem min sambo då. Börjar tröttna på att vara ensam nu. Såklart har jag ju sällskap om dagarna och så, går i skolan och har både nya och gamla vänner omkring mig (som man dock inte hinner träffa utanför skolan då studierna tar all ledig tid haha) men alla som bott tillsammans med någon i ett år eller längre känner väl igen känslan av ensamhet då denna inte längre finns där. Så som sagt hoppas jag på att han kommer hem snart och för gott. Domen han har över sig nu är ett år ifall någon inte visste det, men allt sedan han fick veta det har han arbetat för att få den ändrad. Det bordar gott, men det dyker alltid upp något som sätter käppar i hjulet för honom. Men det är bara att hålla tummarna och hoppas på att för första gången få höra några goda nyheter från det gröna så småningom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar