Insåg i dag att jag inte har skrivit i min dagbok sedan jag flyttat till Åbo. Jag har skrivit dagbok relativt regelbundet sedan högstadiet. Skrev även i lågstadiet men det blev en så lång lucka vid något skede då jag inte skrev så jag räknar att jag skrivit mer regelbundet sedan högstadiet någon gång. Några gånger i veckan brukar jag vanligtvis skriva, ibland varje dag, men emellanåt uppstår det sådana här längre luckor som nu då jag av någon orsak bara inte kommer av mig. Det är inte det att det inte skulle hända saker i mitt liv och jag inte skulle se det som någon vits att skriva, tvärtom det har ju hänt massor sedan jag flyttade till Åbo och började studera. Massa tankar och känslor som borde skrivas ner. Dessutom tycker jag att det är mest givande att skriva då det inte händer så mycket. Att skriva dagbok varje dag utan att det har hänt något extra är givande på ett alldeles speciellt sätt. Då hinner du skriva ner så mycket annat som du inte annars skulle hinna. Hinner fundera på andra saker, känna efter. Jag tycker att det är väldigt givande att skriva dagbok, man kopplar av, får skriva vad man tycker, säga det utan att vänta sig något svar. Det är som att skriva ett brev till sig själv. När du läser igenom det du skrivit ser du det ofta med nya ögon. Om man är ledsen, arg eller något är dagboksklotter ett bra sätt att bearbeta känslorna. Vad det än handlar om känns det lite bättre efteråt för då har du fått ut dina innersta känslor och berättat dem för någon, nämligen dig själv.
I kväll skall jag nog skriva några rader i min dagbok igen. Inte för att jag skulle ha en massa känslor som jag vill få ner skrivna, mer för att komma igång med det åter. Hur vanligt månne det är att regelbundet skriva dagbok egentligen?
- Foto från weheartit
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar